Changemakers Backyard

Vad är socialt entreprenörskap?

Sociala entreprenörer har i alla tider identifierat och löst samhällsproblem på nya sätt - exempelvis Florence Nightingale som grundade det moderna sjuksköterskeyrket. 

En social entreprenör är alltså en person som har identifierat ett samhällsproblem och kommit på en lösning som förändrar problemet med hjälp av affärsmässiga metoder. Sociala entreprenörer har samma egenskaper som traditionella entreprenörer och de använder sig ofta av näringslivets metoder och principer.

Det som utmärker en social entreprenör är intentionen. En social entreprenör mäter inte sin framgång i ekonomisk vinst, utan i vinst för samhället, det vill säga hur mycket idén har bidragit till att lösa problemet som identifierats.

Termen socialt entreprenörskap syftar alltså på personen som står bakom en ny lösning på ett samhällsproblem. Det ska inte blandas ihop med socialt företag, social innovation eller CSR (Corporate Social Responsibility)

Att vara social entreprenör

Förutsättningarna för att vara social entreprenör kan skilja sig mot att driva ett traditionellt företag, vilket ibland kan uppfattas som svårt och otydligt. Några av utmaningarna är att det ofta finns en låg kännedom om vad socialt entreprenörskap är och den samhällsnytta som skapas. Nuvarande finansierings- och organisationsformer passar eller når heller inte fram till de sociala entreprenörerna. Detta har lett till att många sociala entreprenörer inte har tillgång till rådgivning i samma utsträckning som traditionella entreprenörer.

Många sociala entreprenörer arbetar ofta professionellt med sin idé och har en lön. Det är positivt, för det betyder att man hittat en hållbar finansieringsmodell samtidigt som man löser ett problem som gynnar många. Det är viktigt att poängtera att det är långt ifrån alla sociala entreprenörer som har bolag. Vissa sociala entreprenörer driver sina verksamheter som företag, andra som stiftelser eller ideella föreningar. En del kombinerar olika organisationsformer.

Social innovation då?

Social innovation är ett begrepp som du med stor sannolikhet kommer stöta på flera gånger. Även om termen social innovation är relativt ny i Sverige så är det inte innovationer eller idéer som leder till samhällsförbättring nya. Stora delar av den välfärd som vi ser idag var i början sociala innovationer som förändrade och förbättrade samhället positivt. Till exempel sopnedkast och barnomsorg. 

Sociala innovationer utmärks ofta av att de saknar patent. Istället ser den sociala entreprenören det som en framgång om idén kopieras. En viktig skillnad från traditionella innovationer är att sociala innovationer inte har vinstintresse som sitt främsta mål.

Omvärldsbevakning

Fördjupa dig

Som ett stöd har vi tagit fram en lärarhandledning i socialt entreprenörskap. Där kan du fördjupa dina kunskaper och få tips på lektionsupplägg. På Changemakers Yard hittar du relevanta övningar för ungdomarna.

Lärarhandledning - Del 1

Därför är du relevant

Vi står inför stora samhällsutmaningar och efterfrågan på hållbara lösningar och sociala entreprenörer är stor!

Samtidigt vet vi att vår värld är full av unga människor med passionen, potentialen och viljan att skapa en positiv samhällsförändring. Genom målgruppsanalyser kan vi konstatera att nyckelpersoner som rör sig kring unga har en stor betydelse för dess möjlighet att bli sociala entreprenörer. 

Det är här din roll får betydelse. Genom observationer och intervjuer har vi fått insikter om målgruppens behov av förebilder och ett nätverk av stöttande vuxna. Din uppgift som vuxen är därför att skapa så goda förutsättningar som möjligt och stötta unga i att gå från idé till handling. 

Changemaking Skills

Vi lever i en tid av ständig och snabb förändring där teknik, globalisering och gemensamma globala samhällsutmaningar bara är några av de krafter som driver på. Det är därför viktigare än någonsin att reflektera kring vilka egenskaper som är viktiga att träna upp för att kunna trivas, må bra och lämna ett positivt avtryck i världen. 

Raoul Wallenberg Academy och Ashoka är övertygade om att varje människa har potential att skapa förändring. Vissa kommer till och med vilja gå så långt som att de har som yrke att skapa samhällsförändring, det vill säga att jobba som social entreprenör. Oavsett vad är vi övertygade om att alla människor gynnas av att ha en samhällsförändrande attityd och inställning i livet, det vi kallar för Changemaking. Dessa personer har några gemensamma egenskaper som vi alla behöver träna oss i - Changemaking skills. Dessa förmågor är empati, eftertänksamhet, kreativitet, handlingsförmåga, ledarskapsförmåga och samarbetsförmåga. 

Fördjupa dig

Changemaker Toolkit

Changemaker Journal

Lärarfortbildning i självledarskap

Självledarskap

Vi tror inte att någon föds med ett självklart engagemang för en viss fråga. Det är något som växer fram och avgörs av vad vi är med om i livet. Många sociala entreprenörer har erfarenhet på ett personligt plan kring det de vill förändra. Oavsett vad man brinner för att förändra är det viktigt att ha kolla på sig själv och sin egen drivkraft. Vad har format dig som gör att vissa frågor känns extra viktiga? Vad står du upp för? Genom att utforska sitt sjävledarskap kan man påverka motivation, uthållighet och samarbetsförmåga och i slutändan kvalitén på de initiativ som skapas. 

Att leda sig själv

När vi pratar om ledarskap är det ofta i kontexten av att leda andra. Att kunna leda och entusiasmera andra är en viktig del för många sociala entreprenörer då ingen idé blir verklighet med bara en person inblandad. Men det kanske allra viktigaste för en social entreprenör är förmågan att leda sig själv- det personliga ledarskapet. Vi kan aldrig till hundra procent påverka vad som sker runt oss men vi kan påverka hur vi agerar på det. Personligt ledarskap handlar om förmågan att leda sig själv, och därmed också leda andra. Du påverkar gruppen och världen hur och vad du än gör vare sig du vill eller inte. Genom att bli medveten om dina värderingar och vad du vill verka och stå för kan du utöva ett aktivt och personligt ledarskap.

Inre och yttre system

Du agerar i ett yttre system på en eller flera nivåer. Du är med och påverkar, och påverkas i en grupp, i en organisation eller i samhället. Hur du påverkar och påverkas styrs av ditt inre system oavsett om du är medveten om det eller inte.

För att du ska försäkra dig om ett hållbart självledarskap där du mår bra och får energi så behöver du tydliggöra ditt inre system, det vill säga dina värderingar, dina styrkor och slutligen dina tankar och känslor. Genom att tydliggöra ditt inre system kan du medvetet se till att du får vad just du behöver för att må bra och känna dig motiverad. 

Personliga värderingar

Värderingar kommer från erfarenheter och är inget vi föds med. Våra värderingar påverkar hur vi prioriterar och handlar i det yttre systemet. Genom att tydliggöra de värderingar som är allra viktigast för dig och medvetet leva dem i din vardag så får du tillgång till din energi och säkerställer din motivation även när det är motigt. 

Dina styrkor

Många sociala entreprenörer fokuserar gärna på sådant som de redan är vassa på och tycker är roligt. De är ofta skickliga på att delegera det som de upplever att de är mindre bra på. Därför är det viktigt att reflektera kring sina styrkor för både sin personliga utveckling och sin idés skull.

Fördjupa dig 

Lärarhandledning - Del 2

Changemakers Yard - Min passion

Roten till problemet

De utmaningar som är synliga för oss i vardagen är ofta ett resultat av flera grundproblem. En sak många sociala entreprenörer ofta återkommer till är vikten av att på djupet förstå den samhällsutmaning som de har tagit sig an. Detta för att se till att lösningen inte bara löser symptomen, utan snarare närmar sig roten av problemet. Ofta är det i krocken mellan våra värderingar (vår syn på hur samhället borde vara) och hur verkligheten ser ut just nu som många sociala entreprenörer får sin idé. 

Det är viktigt att analysera vem som är mottagare eller användare av idén, det vill säga vem gör lösningen skillnad för? Om man inte själv tillhör målgruppen, hur kan den involveras i att definiera problemet och lösningen? 

Hur får man igång tankeprocessen?

I vår Casebank hittar du verkliga problem och utmaningar som organisationer, myndigheter och företag behöver hjälp med. Låt ungdomarna utforska dessa! Din uppgift som coach är att hjälpa till att tänka utanför boxen genom att ifrågasätta, utvärdera och resonera kring utmaningarna. Nyfikenhet och att exponera sig mot nya ämnen och kunskaper bidrar givetvis också positivt.

Det finns numera en uppsjö med inspirerande material som ungdomar kan konsumera med eftertanke och reflektion. Inspireras gärna av vår materialbank och låt ungdomarna göra övningarna i processkartan på Changemakers Yard.

Hur vet man att en idé är värd att gå vidare med?

Många sociala entreprenörers svar på frågan är att om det pirrar i magen när man tänker på idén - då vet man att man är på rätt väg. 

Ett annat sätt att veta att man har en idé som är värd att arbeta vidare med är att den löser ett problem för sig själv eller någon i sin omgivning, och att den kan förbättra samhället. Hjulet behöver inte uppfinnas på nytt, idén kan utveckla eller förbättra en redan existerande lösning.

De allra flesta sociala entreprenörer får en idé som under vägens gång utvecklas, förfinas och förändras. Vissa får ett “aha-moment” då idén plötsligt dyker upp, andra jobbar sig fram till en lösning i klassisk idégenereringsprocess och andra bygger på och utvecklar någon annans lösning. Inget är rätt eller fel.

Sen då?

Om man börjar gå innan man vet vart man ska så kommer du definitivt gå onödiga omvägar. Att planera resvägen är därför viktigt!

Vi rekommenderar att börja med att planera och klargöra skillnaden mellan vision, mission och mål. Att göra en övergripande karta över vilka milstolpar som ska uppnås samt en projektplan och definiera ansvarsområden i en verksamhetsplan.

Vi lever i en omvärld som man påverkar samt påverkas av. Att omvärldsbevaka och undersöka om det finns andra som gör liknande saker kan vara till hjälp. Många innovativa lösningar på samhällsproblem uppkommer ifrån samskapande.

Fördjupa dig

Lärarhandledning - Del 3

Changemakers Yard -  Utmaningar & Förverkliga

Många unga har redan identifierat ett samhällsproblem som de vill vara med och lösa, de kanske till och med redan har en lösning på problemet! För de ungdomarna är det extra viktigt med verktyg för att ta sitt engagemang till nästa nivå. 

Att bygga organisationer och team 

I regel räcker det inte att sätta ihop ett team av kompetenta individer för att teamet ska prestera goda resultat. De behöver också ha förmågan att samarbeta med varandra för att nå bra resultat. Därför har vi tagit fram övningar där ungdomarna kan träna just rollfördelning och ansvarsfördelning och förmågan att samarbeta.

Gällande organisationsform så finns det olika att välja mellan som aktiebolag, ekonomisk förening, ideell förening, enskild firma, handelsbolag och stiftelse. Notera att ett kooperativ inte är en företagsform. Det bygger istället på möjligheterna till inflytande och kan uppnås i flera företagsformer. 

Att skapa hållbar finansiering

När organisationenformen är bestämd kan det vara läge att se över finansiella frågor. En organisation eller ett företag behöver alltid pengar eller kapital som det kallas, för att komma igång, fungera och utvecklas. De allra flesta söker kapital utifrån på olika sätt. För att idén ska vara hållbar i längden måste det finnas någon som är beredd att betala för det som erbjuds. Därför måste man jobba på att utveckla erbjudandet så att idén blir säljbar. Många sociala entreprenörer kombinerar inkomstkällor, dels säljer de sin produkt (tar betalt för den faktiska lösningen), dels säljer de kunskap runt sin produkt (tillexempel föreläser) och dels söker de bidrag från stiftelser eller myndigheter. 

Det finns inget facit utan det viktiga är att hitta en modell för hur man får inkomst som passar idén. Socialt entreprenörskap är i grunden som vilken annan form av entreprenörskap som helst. Det kräver finansiering och goda affärsmodeller för hållbarhet. Därför har social entreprenörer anledning att titta på traditionella finansieringslösningar till sitt företagande. Precis som alla andra entreprenörer. Det finns i huvudsak två sätt att finansiera sin verksamhet. Skap en affärsmodell genom att sälja tjänster. Eller sök finansiering utifrån genom bidrag, investerare, banker långivare och crowdfunding. De flesta blir hållbara genom en kombination.

Se gärna över olika affärsmodeller för att hjälpa ungdomarna att tänka bredare kring intäktsmodeller när man skapar tjänster eller erbjudanden med hållbarhets- eller välgörenhetsinriktining.

Kommunikation

I kontakt med finansiärer är det av största vikt att kunna kommunicera sitt projekt eller initiativ på ett intressant och gripande sätt. Att använda sig av storytelling är en populär metod bland sociala entreprenörer och bidrar till en stark “branding”. Det vill säga varumärkesbyggande. Att kunna svara på varför just en själv är rätt person att ta sig an samhällsutmaningen är viktigt när man ska få med sig andra och berätta sin historia. Att skapa en personlig hiss-pitch är en god början.

Varumärket är det helhetsintryck som andra får och har av den sociala entreprenören och hens verksamhet. Man bygger sitt varumärke genom kommunikationsinsatser och de formella och informella möten man har. Därför är det viktigt att alltid tänka på hur sin organisation och en själv vill uppfattas av andra.

Effektmätning

Att kunna visa att man gör skillnad och åstadkommer en förändring kan vara mer utmanande när man inte har en produkt men inte desto mindre viktigt. Därför är det viktigt att sätta tydliga mål för verksamheten och att regelbundet följa upp mål och resultat. Hur ska investerarna annars kunna lita på att det blir något vettigt av?

I traditionellt entreprenörskap är det ofta lättare att utvärdera sin verksamhet än i socialt entreprenörskap. Hur vet man hur mycket nytta eller värde man har skapat för människor eller samhället? Resultatet ska inte bara ha gjort gott och skapat nytta utan helst ska man kunna utvärdera i hur stor utsträckning också. Detta är något alla sociala entreprenörer kämpar med. I socialt entreprenörskap behöver man veta vart man är på väg, mäta detta och följa upp resultat. "The social reporting standard" är ett färdigt verktyg speciellt framtaget för att mäta förändringen som sociala entreprenörer skapar. Den är gratis att använda! 

Uppskalning

Sociala entreprenörer vill skapa så stor skillnad som möjligt. Det finns många sätt att skala upp idéer. Man kan antingen kopiera det man gör och sprida det till flera platser, eller låta andra som gör liknande saker använda sin idé. Eller fritt dela lösningen till de som är intresserade av att driva något liknande. Många sociala entreprenörer möter en del hinder längst vägen när de skalar upp sin idé. Det kan till exempel vara svårt att hålla tydligt fokus och kvalitet överallt på samma gång. Det kan också vara svårt att välja en organisationsform som passar utvecklingen eller att leda organisationen genom denna förändring.

När en ide har visar sig fungera och ge den effekt som önskades börjar många skala upp sin verksamhet. Det finns många olika modeller för det. Vad kan vara bra att ha i åtanke när man ska skala upp idén? På Changemakers Yard har vi sammanfattat metoder och verktyg som vi vet att många sociala entreprenörer haft nytta av.

Samhällspåverkan

Målet med socialt entreprenörskap är att skapa så stor social påverkan som möjligt. För att förstå olika sätt att skapa samhällsförändring kan vi dela in en social entreprenörs impact i "fyra nivåer av samhällspåverkan".

1. En lösning på ett samhällsproblem/behov - levererar "direkt service". Det vill säga, en social entreprenör löser ett problem eller kommer på ett bättre/mer effektivt sätt något kan göras på. 

2. Uppskalning av "direkt service". En social entreprenör expanderar sin idé och skalar upp sin verksamhet. 

3. Förändring av beteendemönster. Beteendemönster inom ett fält har förändrats. Det kan vara att en social entreprenör lyckas förändra en nationell lag, policy eller läroplan. Eller så lyckas hen skapa en helt ny marknad.

4. Systemförändring. Innebär att något har förändrats i grunden. Det är en förändring som påverkar hur vi ser på  världen även utanför det specifika området. En systemförändring uppnås när den skillnad som skapas når en så kallad tipping point. Då sker omfattande förändringar som bli permanenta. 

Fördjupa dig

Lärarhandledning - Del 4

Changemakers Yard - Finansiering & partnerskap, kommunikation & mäta och växa